till historien

Hej!
När man har något alldeles extra att berätta, eller om man har varit med om något alldeles extra som man vill dela med sig av, så är det lätt att man överdriver sanningen lite, bara för att få historien att bli roligare att läsa, helt enkelt. I do it all the time.
Det här är ett sådant tillfälle då det inte behövs.
Däremot, kan tilläggas, kommer jag att dra ut på en händelse som annars inte skulle ta mer än några rader att berätta om. Bara för att jag känner för det.

Vi tar det därför från början.
Den 1 Februari 1993 föds en vilsen själ på BB i Lidköp... nä, naturligtvis tar vi det inte så långt bak i tiden. (ha. ha. ha. Jag är så otroligt rolig.)

Jag bestämmer mig för att ta ett bad!
Mamma har flyttat till Uppsala nu under veckorna och därför fick jag mina födelsedagspresenter igårkväll, blandannat en starkt lavendel-doftande badolja som förvandlar vattnet till ljust blått. Mycket tjusigt.
En ännu större anledning till att yes, jag ska bada.
Sneakar upp i mitt rum och smugglar ner några chokladbitar jag med omsorg har gömt undan i skrivbordslådan.
Tar i förbifarten med mig en bok.
Hämtar ljus, tändstickor och Ipod.

Yes. Allt är redo.

Jag pressar på med vatten i karet och har precis (verkligen precis) hällt på den underbara badoljan när pappa rusar in i rummet, Cecilia, det finns inget varmvatten!
Åh, typiskt.
För att inte uttråka er alltför mycket kan jag bara säga att jag försöker ändå att bada med det lilla som finns, men misslyckas och måste kliva upp ur karet.
Men! Så mycket badolja förspilld? Icke!
Jag sätter genast på fyra grytor vatten och tömmer 3 vattenkokare i badkaret.
Nu baskemig ska här badas!
Och jajamensan, snart ligger jag avkopplad med näsborrarna inhalerandes starka lavendel-aromer.
Åh, kan livet bli bättre?
(naturligtvis kan det det, jag överdriver bara för sagans skull. Vänta nu, vad var det jag nämnde nyligen?)

Så, mitt när jag ligger där, lyssnandes en podcast av min senaste besatthet Filip&Fredrik känner jag en svag rännil komma nerför överläppen.
Mycket märkligt.
Ellerja, egentligen inte, eftersom jag blöder näsblod ganska ofta kopplar jag ganska snabbt vad det är som händer.
Åh, så passande, tänker jag bara, då slipper jag krångla med papper och luta mig över handfat och grejer, här är det bara att blöda rätt ner i lavendel-badet! Så kan jag bara blanda ut det lite lätt sedan som om ingenting har hänt.
Så jag byter ställning och sitter sedan skräddare och låter blodet rinna, så att säga.

Och tiden går.
Och går.

Ni vet, det är fascinerande att se en blodsdroppe hamna i vattnet. Som när man doppar penseln i vattnet för första gången och ser färgen blandas runt i det lilla glaset. Det är ganska vackert.

Tiden rullar på.
Jag snyter mig.
Det rinner ännu värre.

Och mer.

Så slutligen sitter jag där för mig själv i ett mörkrött badkar fullt med blod. Nä, naturligtvis badade jag inte i det där senare. Jag fick så snällt hälla ut allt blod i vasken och duscha mig ren.

I alla fall när jag ligger där inser jag att det här är ett tillfälle jag för alltid kommer att minnas.

Jag kommer sitta och skratta åt det här med mina polare när jag är 25 på en bar i Tjeckoslovakien eller vadsomhelst. En såndär berättelse man kommer att tänka på ibland.
Som den gången jag och hanna var 12 år och badade näck när det kom 11 tuffa femtonåringar cyklande för att ha grillkväll.
Eller som den gången jag hängde mig ut för fönstret på ovanvåningen när jag var ett år.

Därför delar jag detta ögonblick med er nu.
En berättelse som går till min egen historia.
(Nu blev det ju fruktansvärt dramatiskt, men. Ni förstår.)


För att distansiera mig själv som en blödande lavendelhög i ett badkar lägger jag här upp en mer uppfräschad bild på mig själv,
detta även för att inlägget inte ska se så fruktansvärt tråkigt ut.

Godnatt!

Kommentarer
Postat av: Simon

Du skulle haft med en bild på badkaret fullt med blod. Det hade varit metal!

2011-02-01 @ 22:35:06
Postat av: Emma Joelsson

Du är så sjuk cissi. Fatta vad jag skrattade. Hahaha. Det är så typiskt dig liksom! :D

<3

2011-02-03 @ 18:32:51
URL: http://fnitterflikkan.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0