cecilialinderoth

Hej!
När man har något alldeles extra att berätta, eller om man har varit med om något alldeles extra som man vill dela med sig av, så är det lätt att man överdriver sanningen lite, bara för att få historien att bli roligare att läsa, helt enkelt. I do it all the time.
Det här är ett sådant tillfälle då det inte behövs.
Däremot, kan tilläggas, kommer jag att dra ut på en händelse som annars inte skulle ta mer än några rader att berätta om. Bara för att jag känner för det.

Vi tar det därför från början.
Den 1 Februari 1993 föds en vilsen själ på BB i Lidköp... nä, naturligtvis tar vi det inte så långt bak i tiden. (ha. ha. ha. Jag är så otroligt rolig.)

Jag bestämmer mig för att ta ett bad!
Mamma har flyttat till Uppsala nu under veckorna och därför fick jag mina födelsedagspresenter igårkväll, blandannat en starkt lavendel-doftande badolja som förvandlar vattnet till ljust blått. Mycket tjusigt.
En ännu större anledning till att yes, jag ska bada.
Sneakar upp i mitt rum och smugglar ner några chokladbitar jag med omsorg har gömt undan i skrivbordslådan.
Tar i förbifarten med mig en bok.
Hämtar ljus, tändstickor och Ipod.

Yes. Allt är redo.

Jag pressar på med vatten i karet och har precis (verkligen precis) hällt på den underbara badoljan när pappa rusar in i rummet, Cecilia, det finns inget varmvatten!
Åh, typiskt.
För att inte uttråka er alltför mycket kan jag bara säga att jag försöker ändå att bada med det lilla som finns, men misslyckas och måste kliva upp ur karet.
Men! Så mycket badolja förspilld? Icke!
Jag sätter genast på fyra grytor vatten och tömmer 3 vattenkokare i badkaret.
Nu baskemig ska här badas!
Och jajamensan, snart ligger jag avkopplad med näsborrarna inhalerandes starka lavendel-aromer.
Åh, kan livet bli bättre?
(naturligtvis kan det det, jag överdriver bara för sagans skull. Vänta nu, vad var det jag nämnde nyligen?)

Så, mitt när jag ligger där, lyssnandes en podcast av min senaste besatthet Filip&Fredrik känner jag en svag rännil komma nerför överläppen.
Mycket märkligt.
Ellerja, egentligen inte, eftersom jag blöder näsblod ganska ofta kopplar jag ganska snabbt vad det är som händer.
Åh, så passande, tänker jag bara, då slipper jag krångla med papper och luta mig över handfat och grejer, här är det bara att blöda rätt ner i lavendel-badet! Så kan jag bara blanda ut det lite lätt sedan som om ingenting har hänt.
Så jag byter ställning och sitter sedan skräddare och låter blodet rinna, så att säga.

Och tiden går.
Och går.

Ni vet, det är fascinerande att se en blodsdroppe hamna i vattnet. Som när man doppar penseln i vattnet för första gången och ser färgen blandas runt i det lilla glaset. Det är ganska vackert.

Tiden rullar på.
Jag snyter mig.
Det rinner ännu värre.

Och mer.

Så slutligen sitter jag där för mig själv i ett mörkrött badkar fullt med blod. Nä, naturligtvis badade jag inte i det där senare. Jag fick så snällt hälla ut allt blod i vasken och duscha mig ren.

I alla fall när jag ligger där inser jag att det här är ett tillfälle jag för alltid kommer att minnas.

Jag kommer sitta och skratta åt det här med mina polare när jag är 25 på en bar i Tjeckoslovakien eller vadsomhelst. En såndär berättelse man kommer att tänka på ibland.
Som den gången jag och hanna var 12 år och badade näck när det kom 11 tuffa femtonåringar cyklande för att ha grillkväll.
Eller som den gången jag hängde mig ut för fönstret på ovanvåningen när jag var ett år.

Därför delar jag detta ögonblick med er nu.
En berättelse som går till min egen historia.
(Nu blev det ju fruktansvärt dramatiskt, men. Ni förstår.)


För att distansiera mig själv som en blödande lavendelhög i ett badkar lägger jag här upp en mer uppfräschad bild på mig själv,
detta även för att inlägget inte ska se så fruktansvärt tråkigt ut.

Godnatt!

Hej! Jag vet att jag har länkat till sjuttioelva olika saker den sista tiden, men jag måste bara visa er en trevlig sak till.
Jag kände mig tvungen, detta kan inte gå ohindrat förbi min blogg.

Vem blir inte uppmuntrad utav det här?
Och jagveeet att den här videon är HUR KÄND SOM HELST
men det kanske finns några som inte sett den i alla fall.



Ha en fin-fredag!

Ingen gör någonting.
Jag kikar på klipp med Filip och Fredrik.


Mmmhm. Sedan har jag franska. Och körteori. Och sedan kommer jag vara dödstrött.

Men då börjar läxtiden.

Hej! Jag vet att jag är lite sen men jag bara måste tipsa om den här fantastiska julplattan.
(själv blev jag tipsad av facebook såklart)

Jag har ingen riktig koll på vart man kan köpa den tyvärr. men ändå!



kram

hallå,
jag gillar honom!
Han är härlig.



Nu är det pizza på SKU!

Hittade den här av en turlig slump!



Tänkte på Judit.
Blev lite gladare.
Borstade tänderna.

NEJ MEN JAG DÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖR!!!!!
Eller jag blir så glad!!!

Lyssna på Håkan ljuva ord om MITT instrument! MITT INSTRUMENT!!
Äntligen!
Ut med den där förbaskade saxofonen.
Here comes THE FLUTE!
Ungefär det är 19:38 minuter kvar.



Jag hittade videon här.

(jag vet att jag beter mig som en sjuåring. ursäkta för det).

Jag tänkte bara säga att jag alltså bor i Härlunda (ni kan söka på eniro också)!
Jag började undra varför det inte kom några producenter med tv-kontrakt för att "utöka en duo till trio" men så förtod jag att det kanske inte alltid är så lätt att hitta hit! Härlunda, urskog, nästan samma sak liksom.
Därför underlättar jag för er genom att tala om det, helt enkelt!
Ser fram emot att jobba med er i framtiden, jag tror verkligen att jag kan vara den rätta kryddan, grädden på moset, till era program!

och just det, jag är tyvärr inte ledig förrän sommaren 2012. men om ni prompt måste ha mig kan jag nog fixa fram en vecka nu i sommar också. Men då ska jag minsann ha en hög lön!

Tack, och vi ses,
Cecilia.

yes, ni såg rätt.

en ny era.

nu börjar en ny tid för Cecilia Linderoth.
Och jag måste säga att,
hon hatar den.
Fullkomligt, fullständigt.

Maybe I'll tell you more later.
Or not.

jag orkar inte med min dag!
jag ska bara göra massa skitläxor (så ni förstår mig nog)!
Jag ooorkaaaar iiiiinteeeee meeed miiin daaaaaaag.
Fast den började bra, jag var på körskolan och körde bil 7.30 i morse.
Brrrm brrrrm vrooooooooom!
Och det gick bra.

Men jag oooorkar iinte med min daaaaaaaaag!
jag äter stenhårda marshmallows så det knakar i käkarna.
nom nom nom.

Och SKJUTER UPP LÄXORNA.
problemet är att jag har gjort det hela lovet och nu går det inte lägnre.

Igår kikade jag på How I Met Your Mother heeeeeeeela dan.
Det är himla bra.


Nu går det inte längre. Nu ska de baskemig bli gjorda!

Hej! Jag ska låta er se mitt nyår.

Inte för att skryta men, min efterrätt var den bästa maten. Den var supergod.

Vi stod precis under kommunens raketer och kikade. Jag höll lite för öronen också.
Men, i'll have to admit; den här bilden tog jag icke igår. Den tog jag i somras. Men, fyrverkerier som fyrverkerier!


Kolla på dem! Mina vackra vänner. De är helt underbara.


Den finaste tiden är nästan den då man inte gör någonting. Som när man lagar mat, ser på när folk diskar, lyssnar på musik och slösar bort tid. Pratar, skrattar, skojar, dansar.


Så nu har jag också firat nyår, comme tous les autres! Jag kan inte tänka mig att vara någon annanstans.
Vi kikade på Disneyfilmer och nyårsraketer, och alla var så fina, så fina.



Sedan efter tolvslaget bytte festen inriktning och blev kalas.



Grattis Kristian!
Han fick ett underställ av mig.
Det var fint.



Jag tog ganska många värdelösa bilder på resten av kvällen, men vi spelade Helt hysteriskt (som verkligen var det också), vi pratade och vi såg på film.
Dagen efter spelade vi pingis och var trötta.



Och det var mitt nyår det!
Hoppas du har haft det lika fint som jag.
Kram.