cecilialinderoth

alright! andra och sista delen.

 

Rolig och varm film. Älskar Steve Carell. Älskar att han för en gångs skull inte är bortkommen och oskyldig, utan en dryg idiot. 

 

Om jag har fattat saken rätt så handlar det om en kille som ska marknadsföra och sälja en produkt som inte är något annat är sirap och vatten. Men han ska göra det till en succé och en "innegrej". Och sedan är det två tjejer inblandade som ser likadana ut så jag vet inte riktigt vad som händer där, hehe. Men den är baserat på en kultbok och det känns som succe-potential redan där, tycker jag. Kan vara riktigt bra.

 

1. franska (!!!!!)

2. romantik

3. renoir

verkar fin och bra, helt enkelt. 

 

Det var det! nu ska jag kila och fika. Ha en bra dag, hörrni.

 

 

 

 

okej, jag kände att jag måste kompensera den lättsmälta tonårsfilmen med något betydligt maffigare.

Now you see me:

älskar att jag inte riktigt förstår någonting av filmen. men att den ändå är helt underbar??? känner på mig att jesse eisenberg kommer bli en ny favorit för mig. och isla fisher har jag varit svag för sedan tidigare, av okänd anledning. aaaaah vill. se. nu.

 

Disconnect

jag vet inte om det är det faktum att de har valt bästa sail som soundtrack, eller om den här rullen faktiskt kommer bli helt episkt bra.

det är nog en blandning. sedan är det ju inte mindre än två svenskar med i den *känner mig delaktig*.

 

lägger i sinom tid upp nästa omgång sommarrullar.

 

tjululullu

 

har hittat ett fantastiskt program för filmälskare som heter frontrow. det finns på alla skolans mac och är helt enkelt ett program för att smidigt kunna se på filmtrailers.Där finns en väl uppdaterad lista på trailers till nya filmer i alla genrer. Fantastiskt! 

Det stora problemet är att detta programmet är borttaget nuförtiden, av outgrundlig anledning. så tyvärr tror jag inte att det går att fixa hem.

Men här finns det i alla fall, och nu har jag en hel lista på filmer jag vill se i sommar!

Den jag ser fram emot mest kan vara den här:

 

 

superfint.

fast åh, det fanns många andra himla lovande filmer också. kanske gör ett mega film-inlägg i sinom tid. vem vet.

 

tills dess (eller kanske innan): adios amigos.

nu är det dags igen minsann! 

anledningen att jag tagit paus är för att jag av någon märklig anledning inte har en bra bild på nästa person???

tänkte ta den här:

Matilda är nästan alltid glad. och när hon är glad så är hon så himla glad. jag älskar't. hon skrattar mycket och ofta. jag tror jag och mario konstaterade för flera månader sedan att matildas skratt är ju helt klart det bästa i hela klassen. För det smittar och det är så ärligt och fint. 

Hon är engagerad, ivrig, smart och rolig. kommer alltid med massa knasiga idéer och så luktar hon gott och har massa virvlar i håret. 

på sista tiden har jag, matilda och maria fått för oss att gå till bildsalen och måla ibland, om kvällarna. eller jag brukar mestadels väva på min trasmatta eller skriva (som nu). alla har vi våra egna konstformer. det är i vilket fall galet meditativt och fint. 

 

ibland kommer matilda inrusandes när jag står och övar på nåt tråkigt stycke och ropar "kom med, nu!" och så släpar hon ut mig därifrån och in i stora salen där hon har satt på lite fräsch dansmusik som vi sedan dansar galen till. ibland kommer det in flera, ibland är vi själva. ofta släcker matilda lampan och så står vi och dansar i mörkret. (då kan man ju ta ut svängarna ännu mer)

 

matilda ger så mycket glädje och jag hoppas att vi kommer att hålla ihop 4EVA, BFF <333333333 ;** 

 

slut på pt. 3. jag vet inte om det blir några fler pt. faktiskt. för saker och ting förändras och min närmsta-vänner-lista har krympt. men inte gör det mig någonting, när de jag har är så himla bra!

 

puss matilda! 

 

 

på min mobil hittade jag den här anteckningen.

 

 

Jag kan verkligen inte komma på vartifrån jag fick det här, men jag minns att plötsligt slog det mig och jag var tvungen att skriva ner det. det handlar om stolthet. 

om att jag tycker verkligen att de människor som inte bryr sig om påtryckningar utifrån eller förväntningar på en, utan som bara gör det som känns roligt och rätt är så mycket mer imponerande än de som klarar hela vägen men utan att finna glädje i det.

jag vet inte hur många gånger jag har grämt mig över olika uppgifter, saker jag har sagt att jag ska klara av och tagit på mig, men som jag sedan inte vill göra.

Då är det är så mycket viktigare att känna efter i sitt hjärta och se till att man har roligt hela vägen istället. Strunt samma om du inte klarar allt! Det gör ingen, ändå. 

Jag minns när jag skulle börja på billströmska i höstas. på sommaren när jag pratade om skolan och berättade att jag egentligen är ganska trött på musik men hoppades att det skulle gå bra ändå så förklarade jag att men det är ju bara att prova, om jag inte trivs så kan jag ju bara hoppa av. Men samtidigt så visste jag inombords: jag kommer inte hoppa av. för hur skulle det se ut? det skulle vara så pinsamt och jobbigt. Det skulle vara som att jag misslyckades. Men hade det verkligen det? Det enda jag har gjort är att stå upp och säga nej, hörrni. det här var inte min grej. och visst det finns många som älskar det men det gör inte jag utan det finns andra grejer som passar mig perfekt istället. det är bara stort och modigt tycker jag.

edit: nu trivs jag ju alldeles lysande på billströmska, så det har aldrig blivit nödvändigt att sluta. nåt annat får ni inte tro.

 

nä nu har jag bestämt mig. för efter påsklovet så ville jag inte stå något mer i ett övningsrum. jag ville inte räkna minuterna innan nästa timme av övning äntligen passerat, ville inte nöta mer detaljer på Tityre och öva skalor hela kvällen. 

ingen har tvingat mig att vara här. det här är för min skull. allt är för min skull! alltid. och därför tänker jag inte spela mer flöjt den här terminen.

nu väver jag en trasmatta, kikar på serier, stickar färdigt en halsduk, läser böcker, umgås med alla fina människor och ger min själ ro istället.

och vet ni. jag tror att jag blir så mycket bättre av det.

 

 

å jag skrattade så jag grät.