telefonsupporten
Snart, SNART! ska jag förbereda franska tal.
18.07
Sist måltiden för dagen; stekt älgfilé med klyftpotatis, grönpepparsås och rotfrukter i ugn.
Det blev en ganska bra dag. Och nu är jag på en ekumenisk träff och målar en hemskt ful trädgren (men det gör ingenting). Hoppas ni har haft en god dag. Hej!
11.21
Dagens lunch: halstrad lax, en fräsch tsatziki och potatis.
Snart: sjunga barnvisor och jobba på min Per Pirat-karaktär. Arrrr!
6.18
Morgonfrukost! Känns som en bra dag trots att det var så jobbigt att kliva ur sängen i morse. Vi får väl se. Hej!
Medan du är ung, sjung
Idag gräver jag ned allt jobbigt någonstans långt bort bakom en kanintatuering, med mina vänner. Och nej, jag har INTE en saxofon på armen (vad tror ni om mig?). Det går nog att räkna ut vems handled det är. Min är den där skumt vridna, rättså fula handen. Men vad gör väl det, en bekymmerslös dag som denna? Ingenting.
sova ikapp
en vanlig sportbar, en vanlig lördagskväll
Och hur gick det till? Spelar ingen roll.
bara så länge våra hjärtan klarar av att slå
Nyår. Jag har gjort samma sak som förra året fast helt annorlunda.
Jag lekte Position X och sprang omkring i hela Skara och viskade och gömde mig och slängde mig över buskar. Och Kristian och Emma var så bra, så bra, de hade fixat 35 uppdrag men vi hann bara med 4. Och Alexander kikade runt varenda gathörn och jag hukade mig och kollade kartan. Det var så roligt.
Jag har arrangerat ett foto i säkert fem minuter och ätit paj tills jag storknat.
jag har spelat spel och snott paket och jag var helt enkelt sämst i världen på att slå sexor på tärningarna.
jag stod på bästa bästa platsen och såg på fyrverkerier. Och jag var så glad för att jag fick göra det med just de fina människorna som var runt mig och jag tog kort på dem och de sade "cecilia du måste se det här, vänd dig om" men den finaste bilden var den jag hade framför mig och det blev så mycket bra så jag kunde inte låta bli att skrika lite. kpaow, boom boom boomm, tttttrrrrrttsss!
vi skålade för så hemskt många olika bra saker, jag minns inte allt, och August höll ett så fina fisken fint nyårstal att jag inte riktigt kunde tro att han improviserade. Det var så bra.
Och så kom 2012 och jag är så glad att jag inte sprang omkring i ett par strumpbyxor och höga klackar med vinröda tänder och skrek högt och hälsade på alla och flackade med blicken och frös utan att jag märkte det.
Jag är så glad att Alexander hade yllelångkalsonger och älskade det och jag hade jeans och tjock tröja och vi lekte och vi stod bland alla barnfamiljer och pratade med varandra. pratade!
Och då märker jag inte alls, hur mycket mig själv jag är. För det är helt naturligt. Det är när jag sitter i bilen hem som jag genast saknar alla som var där och allt som hänt.
Hoppas att DU hade ett fint nyår. Och om du inte hade det så gör det ingenting. Det kommer många många fler nyår, inte kan man ha roligt på alla heller.
Nu ska jag fika med min familj. Kram!
