Hej fina kvällen

Ikväll har gjort det igen alltså. Gjort mig lugn och sprallig på samma gång, glad och spattig, trött och utvilad. Och det är bra. Det är fint.
Fick ett plötsligt infall när jag satt på spårvagnen och såg en reklamskylt för Små Citroner Gula och den visade sig ha premiär ikväll. Kanske lite bio efter min flöjtlektion? tänkte jag för mig själv. Och så blev det!
Ringde Isabelle och så sågs vi, åt, pratade och såg världens lättaste film som gjorde mig alldeles fylld med livslust. För att allt är ju egentligen så himla enkelt. Liksom. Det kan ju bara gå åt helvete, värre blir det inte.
Åh. Bra. På en onsdag!

Och nu lyssnar jag på lugn musik, kikar ut genom ett tågfönster och filosoferar, som i vilken klyscha som helst.


ååå alltså jag orkar helt enkelt inte bara

MIDWAY : trailer : a film by Chris Jordan from Midway on Vimeo.

 
kan inte mänskligheten bara...
ändras.
eller nåt.

Det yttersta testet

Tjolahopp. Vi är i fjällen! Ellerja, Orsa rättare sagt. Stämningen har varit på topp men under natten har dramatiska händelser gjort att vi nu går omkring som små nervvrak här allihop. Utom Jonathan då. Som ligger i sin säng. Med maginfluensa. Maginfluensa!
Å ni som känner mig vet hur jag bruka skryta om mitt jordklotets-bästa immunförsvar. Men NU! Vilken utmaning. Vilket TEST.
Så stämningen har sjunkit markant här sedan igår kväll, som ni säkert förstår. Nu går vi omkring och känner efter så det riktigt knakar i våra stackars magar. Inställningen på ett ungefär: ja, det är bara att vänta in och se när det drabbar oss. Ikväll, i morgon. Nu direkt?
Något kaotisk stämning. Spontana tips mottages tacksamt.

Skickar med en bild från gårdagen då vi var ute i backen. Fint. Trevligt värre. Idag blir kanske sista dagen för oss alla.

Hejdåååååååå


som ett russin

förklarade för mario förut idag att jag känner mig som ett torrt russin inombords, varje gång jag hostar.
japp, jag har alltså gått och blivit SJUK. På riktigt, den här gången. Feber och halsont och huvudvärk och rinnig näsa och en hemsk hosta som gör att jag bara vill krypa ihop till en liten boll varje gång jag tvingas nysa/hosta till. 
Första gången på år!
 
och jag ser så miserabel ut och mitt hår är så hysteriskt roligt så jag tänker inte ens bjuda på mig själv längre utan ni får se en bild på min fot istället:
 
 
på återseende tills jag piggnat till!

RSS 2.0