jultider
såhär i slutet av november går det inte att undvika att julkänslorna börjar smyga sig på. jag tycker verkligen inte om att ta ut julen i förskott, det blir inte lika gnistrande och spännande om det ska pågå så länge, men å nu kliar det verkligen i fingrarna.
i morse vaknade jag och upptäckte ett tunt, vitt, lager på backen. Inte lika kliché som förra året, då vi vaknade 1 december till ett rejält vinterlandskap à la bullerbysagan, men fortfarande lite pirr i magen och längta-känslor.
idag när jag gick in på svtplay för att se på Bron, hamnade jag i en livesändning som avslöjade Årets Julvärd, som kommer att bli ingen mindre än Petra Mede. Jag blev absolut inte förvånad, och jag är glad att de valde en kvinna. Hon hade en röd stor klänning på sig och såg lite ut som ett stort julpaket hela hon.
Förra årets jul var helt fantastisk. Första advent när jag var hemma på skara-besök, passade jag på att ta en skogspromenad med Edvin och såga ner en liten gran. Sedan hjälte pappa mig att packa in den till en avlång strut. När jag klev på bussen här hemma skämtade chauffören och sade: 'nämen, har du julgranen med dig på bussen??? *blink blink*'. Efter några sekunders halvt obekväm tystnad, varpå chauffören fick syn på en taggig julgranstopp som stack upp ur min strut, tillade han 'det ÄR ju en julgran! höhöhö!' JAPP, sade jag stolt och släpade ombord den.
Sedan kom jag fram till skolan och överraskade maria med mitt 'lilla' bidrag till julstämningen. vi åkte till korggubben och köpte julpynt, vi snodde pepparkaksdeg när skolan anordnade pepparkakshusbakstävling (ja.... nu är det ett ord).
ja, just ja. jag hade färgat håret rosa kvällen innan. det försvann efter en vecka.
jag och maria köpte apelsiner och nejlikor och vårt rum doftade som en salig blandning av julens ALLA dofter. Pepparkaka, apelsiner, nejlikor, hyacint och gran.
Det var verkligen fina tider.
höstfilmer
okej, nu när det har gått ett halvår är det dags för en ny säsong, och så även på filmfronten!
här kommer mina längtar-allramest-till filmer
absoluta topp-placeringen får den här äventyrsfilmen, The secret life of Walter Mitty. Tycker så mycket om Ben Stiller och Kristen Wiig. Tycker så mycket om stora äventyr i klara färger och drömmare. Vilken höjdare.
fransk-amerikanska filmen L'extravagant voyage du jeune et prodigieux T.S Spivet är väl också den en äventyrfilm av stora mått, med en viss öppenhet för yngre målgrupper, om ni frågar mig. Franska filmer är jag så himla svag för, det finns alltid en annan stämning i dem på något vis? som jag älskar. Känns lite mer verklighetstroget, lite mer jordnära men ändå vackert. Jag ser fram emot att se den.
De flesta av er har väl räknat ut hur svag jag är för rom-coms, och jag kan naturligtvis inte låta bli en sådan. About Time har premiär himla snart vilket känns skönt för jag har haft koll på den sedan i våras. Eftersom skaparen även gjort succéer som Notting Hill och Love Actually så hoppas jag på nåt liknande. älskar london-romantiken i de filmerna också, får mig alltid att längta till januari, bara av att tänka på dem. Eller bara av att höra God Only Knows eller Ain't no sunshine eller någon av de andra låtarna som är med i filmerna. iiiih.
