take it home med ölmagar och blues

Jag blev överraskad igår av Axelina, Mikael, Jonas, Isabelle, Lovisa, Hanna och Frida. Och Jakob och Alfred blev också överraskade. Det var helt ljuvligt. Och Isabelle lurade mig jättebra så jag fattade ingenting, inte ens när hon på facebook skrev till sin bror att hon skulle på konsert med sina kompisar och jag kom tillbaka från toaletten och såg det. Och ändå förstod jag inte att jag inte skulle tillbringa kvällen hos Isa. Det låter nog mer som att jag är lättlurad.

De stod alla utanför dörren och skrek hej och jag blev så glad så mitt hjärta skakade litegrann och benen nästan smälte. Fast det kände jag inte då för jag blev helt förlamad också.

De satte på mig min jättelånga halsduk (över ögonen alltså) och sedan satte vi oss i en bil, vi åkte till Vara (fast det visste jag inte då naturligtvis) och framförallt till Vara konserthus. Det var en blueskonsert med ett norskt band som hette Spoonful of blues.
Det var skitbra!

Vi bröt människans alla normer och ställde oss upp och dansade loss framför scenen, medan alla medelålders par satt runt omkring vid små bord. Alla blev jätteglada för att vi gjorde det. Speciellt Spoonful of blues. De skakade våra händer och sade tusen takk tusen takk.

Efteråt köpte Axelina en skiva som vi kan ha och vi fick autografer. Såhär:

Cecilia, oy fint navn. Har han skrivit, sångaren. himla fint av honom.

Jag kommer aldrig aldrig aldrig att glömma det. Så fint. för mig. och jakob och alfred förståss.

Annars har jag idag ätit middag med luciaflickorna och lionsgubbarna. och ingrid. det var lyckad, och det blev jag glad för.
Det bästa nästan var att Janne hade med sig en hel bunt med gamla vykort som han hade kvar. De var jättegamla. Och jättefina. Såhär:



De ska jag använda till någonting. Prydnad, till exempel, kanske.

Nu ska jag göra något annat! Jag vet inte vad än, men jag slår vad om att det blir toppen.

PS. Min katt är världens katt.  Han lägger på rygg i ens knä och breder ogenerat ut sig som en stor klump. Sedan åmar han omkring som en bäbis medan man ska klia honom. Så ligger han där och stortrivs. Han är verkligen kungen på ekenäs.
Fast kommer man för långt ner på magen så får hans reflexer spratt och han rycker upp och nästan biter en, om man inte är snabb bort med handen. Det är min katt Trisse det.

Kommentarer
Postat av: din hurricane

jag saknar dig!

2010-03-02 @ 21:53:41
Postat av: till lilla hurricane

du blåser bort hurricane? hoppas allt är lugnt i stormen, jag saknar dig också. kram!

2010-03-06 @ 16:49:37
Postat av: din hurricane

(L)

2010-03-09 @ 22:24:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0