cecilialinderoth

hej
i veckan har min bror gjort sitt intagningsprov. Jag hoppas så innerligt att han kommer in, för på estet trivs man liksom alltid.


förresten, när vi ändå pratar om estet, jag vill bara klargöra en sak för er alla läsare som inte läser estet.
Det är faktiskt inte en så slapp linje som alla tror, så gå inte omkring & tro att ni har det jobbigare än mig för jag har det minst lika jobbigt (tror jag, jag vet iförsig inte riktigt hur jobbigt ni har det).
Jag börjar alltså klockan åtta varje morgon och kommer hem som tidigast tre, och det är på onsdagar. Då slutar jag egentligen klockan ett, men går man estet i skövde så är det inte säkert att alla bussar matchar hela tiden. Tisdagar och fredagar kommer jag hem tjugo över fem och på måndag och torsdag klockan fyra. Jag har lika många prov som de flesta, idag hade jag historiaprov, mellankrigstiden och sndra världskriget, det var nog runt 40 sidor i vår historiabok tror jag. I morn har jag matteprov, Matte A.
Jag har fyra timmar matte i veckan, två timmar matte A och två timmar matte B. Jag har två timmar franska, historia, svenska, engelska. Sedan ovanpå alla vanliga kurser har vi kultur- och idéhistoria, två instrument som man ska öva på varje dag helst (egentligen), och kör, ensemble och GeMu.
tack, nu är mitt lilla tal färdigt. Vi har det inte så fruktansvärt lätt.

På Lördag ska tjugo personer av de tjugonio (förutom mig själv) personerna i min klass komma hem till mig (gulp!) och de ska få uppleva ett mordmystierium. de har alla fått varsin roll och ska försöka lista ut ve, det är som har mördat greve Rickard leijonhufvud.
Det värsta är nästan att de är så fruktansvärt taggade! De går omkring och pratar om det hela tiden, när börjar det, jag ska ha på mig si och så, oj, är vi ovänner? kommer vi få mat, ååh det ska bli så kul.
jag tror att de har för höga förväntingar. det är synd, för då kommer de att bli besvikna. och då blir min lilla fest misslyckad.
Du kan läsa om mitt mordmysterium (och andra) här.

Nu känner jag på mig att jag har skrivit för mycket för att mina stackars läsare ska orka läsa. STÅ UT!

kram